I vinterns kalla grepp.
Vi som är kvar.
Redo att sluta andas, som känner snaran runt halsen.
Så få av oss, vi som är kvar.
Som kommer ihåg.
Det var vi.
Det var då.
Det var vi som var allt och ändå en sån obetydlig del av världen.
Det var då solen kärleksfullt smekte våra ansikten med värme.
Världen var vår.
Sakta går vi framåt på tomma gator.
Tomma, kalla och grå.
Våra skratt klingar som förut, men det roliga är inte lika roligt längre.
Vi leker inte, vi har glömt hur man gör.
Ingen visar oss hur man ska göra.
Våra sinnen och tankar, så fulla av allvar, smälter in som den perfekta förklädnaden i värld där allt är identiskt med allt annat.
Vi börjar inse, vi börjar vakna.
Fastän våra ögon alltid varit öppna.
Blod.
Död.
Misär.
Inte vår olycka, deras.
Men varför skulle vi bry oss?
Ingen som förstår.
Vi är ensamma, ingen som vi, ingen som jag.
Men ändå så lika.
Hela vår bild av existens böjer sig runt oss, förvrids.
Allt enligt vår vilja.
Vi andas inte.
Varför skulle vi?
Ge oss en anledning.
Ge oss ett svar.
Snälla berätta vad vi gör.
Hand i hand.
Strunta i oss, lämna oss ifred.
Men glöm inte bort oss när vi behöver er.
Vårt hat är stort nog.
Stort nog för alla.
Stort nog för er.
Stort nog för dom.
Stort nog för oss.
Vi vaknar inte.
När man har full kontroll i sin dröm om lycka, varför ska vi då vakna ensamma och rädda?
Det är orättvist.
Det är inte rätt.
Och ändå vet vi, innerst inne, där vi inte vill se, att det är sanning.
Oförneklig.
Hård.
Kall.
Så länge sen nu, en livstid och en död.
Vår tid går framåt.
Men vi går tillbaka.
Vad skulle vi annars leva för?
Dagens låt: Crosses - José Gonzales.
Dagens uppgift: Reda upp saker.
Torrt.
Jag stressar.
Jag stressar så mycket att jag håller på att spy.
Jävlahelveteskitskola!
MIn högerarm har lagt av, helt.
Den vill knappt röra sig utan att få ont och sen blir jag arg på den.
Skit i mig.
Mina lärare älskar mig men dom vet inte att jag egentligen är ond och lat.
Eller så vet dom det.
Det gör ändå ingen skillnad.
Jag är en jävla mördare.
Dagens låt: Av hela mitt hjärta (hatar jag polisen) - Project Hopeless.
Dagens uppgift: Få Lucas att köpa mat till mig.
Jag är nog en fjortis jag med.
Det bara ploppade dit någon gång igår.
Gårdagen ägnades åt EvaHerman och lite DennisPekka.
Helt underbara människor som jag litar på av hela mitt, lite småkrassliga, hjärta.
Om du tänker på hela ditt patetiska liv...
Hur mår du?
-------->Insert irony<--------
Äter du bra?
-------->Insert irony<--------
Har du problem hemma?
-------->Insert irony<--------
Är du ett problem?
JA.
Om du begrundar det faktum att vi skiter fullständigt i dig och hur du mår...
Ser du någon anledning?
nej.
Dagens låt: Changes - David Bowie
Dagens uppgift: Håll ryggen rak och huvudet högt.
Tystnad.
Det är den enda eviga frågan.
Och den enda frågan då svaret inte är 42.
Det blåser ute så jag går till skolan.
Det kommer självklart att åstadkomma en liten försening så jag måste fråga mig och ni som läser, varför?
En obetydlig impuls?
Nej.
Kärlek till vädret?
Kanske.
Men jag tror att när jag, och inte bara jag, gör våra val som att vi medvetet går till skolan och kommer försent på så sätt kanske bryter ett mönster.
Ett mönster som, oberoende om vi blivit tvingade på oss det eller inte, håller oss i kedjor.
En nypa luft.
Men om jag verkligen ville andas så skulle jag ha gått åt andra hållet.
Dagens låt: Right were it belongs - Nine Inch Nails.
Dagnes uppgift: Hata min inte längre fungerande mobil.
Så när allt skiter sig, vad gör man då?
Är det min brist på intelligens eller pengar på mobilen?
Så jag ska säga något smart nu.
Kärlek är som vindruvor, när man väl börjat äta så går det inte att sluta och det verkar aldrig finnas tillräckligt.
Dagens låt: Girl anachronism - Dresden Dolls
Dagnes uppgift: Hermanhermanhermanhermanhermanherman!
Kallt på tre sätt.
Allt intressant i våra huvuden blandas ut med vardagliga handlingar och helt oinspirerande tankar.
Jag skulle kunna berätta väldigt underhållande och lustiga historier om mina öden och äventyr på denna jord.
Istället, mest för att jävlas med världen och alla omkring, håller jag mig till den bistra, grå sanningen.
Sannuing vi döljer så gott och så ofta vi kan.
Televisionen, mode, semester till ett exotiskt land.
Precis som alla andra.
Det enda som är äkta är vinters kalla omfamning och smärtan från ett brustet hjärta.
Andas ut.
Dagens låt: Dirt in the ground - Tom Waits.
Dagens uppgift: Helvetesjävlaskitfixapraoplatshelvete.
Jag räknar andetag.
We once slept under upen skies, told stories in the wind.
Our sleeping bags are now just a vast memory.
Back then we had no plans, we had no worries,
we had no home, nor a resting place
They say you can't be a kid forever and ever
but I beg to differ, but i beg to differ.
Ju längre ni går framåt desto mer saktar jag av.
Jag vill inte ha nya vänner.
För ni är allt jag någonsin önskat mig.
Oavsett vad jag sagt eller gjort.
Dagens låt: In the fade - Queens of the stoneage.
Dagens uppgift: Lyssna på Herman.
Jag förstår inte varför det är bröd i mitt ögonbryn.
Om man ser på skolan så känns det som om allt gåt lite bättre.
Jag tar mer ansvar och lärarna hatar mig inte.
Men om man ser på mitt faktiska liv så blir jag bara mer och mer ensam.
Som om jag ser världen genom glas det regnat på.
Vi måste hitta på någonting.
Alla vi som var.
Dagens låt: Followers - Moloken
Daqens uppgift: Sluta lyssna på Dystopia innan jag går och lägger mig.
Till månen och tillbaka.
Vi verkar ha helt annorlunda uppfattning om avstånd.
Prince of the circus
Jag är den som stirrar tillbaka i spegeln.
Jag är din dröm om att flyga.
Jag är din fantasi om att på riktigt älska.
Jag är hon som du aldrig träffat men som ändå gav dig ett leende.
Jag är han som ser dig, kramar dig, för att sedan springa iväg.
Jag är ångesten i ditt bröst.
Jag är dimman i ditt huvud.
Jag rycker undan stolen och låter dig falla.
Jag är mörkret som omsluter dig när du handlöst faller ner.
Jag är röken i dina ögon.
Jag är bilden som alldrig blev rätt.
Jag ser allt du gör och föraktar dig.
Jag ser allt du inte gör och skriker.
Jag är allt som är fel.
Jag är du.
Dagens låt: In my head or something - The dessert sessions.
Dagens uppgift: Försöka orka se Moloken.
A fist full of pain
Mittt eget fel?
Jag vet inte.
Allt jag känner är för att leka serietidningspsykopat och bryta fingrarna av folk.
Det är för lite våld i mina televisionspel.
Och det är väldigt konstigt att säga.
Jag vill ha blod, jag vill ha skrik i smärta och ångest.
Jag vill höra ben brytasoch jag vills se ögon stickas ut med nålar.
Jag känner mig jävligt morbid.
Återigen förstör jag öronen med musik som många kallar skit.
Faktiskt jag också.
Det jag lyssnar på är okänt, lite töntigt och förbannat.
Men det är minmusik.
Min lilla värld och frihet.
Dessutom är det ett underbart sätt att hata på.
Fan, band skall startas.
Det här är det första jag skriver på länge.
Och jag bara klagar.
Dagens låt: Mourning - The spectacle
Dagens uppgift: Vara snäll.
HELVETE VAD DET VAR KALLT DÅ!
För det måste vara flera tusen grader griskallt utanför.
Och det fjösregnar...
Jag och världens bästa Lotta satt på varsin sida av ett, enligt mig, lagom obekvämt cykelställ och pratade.
Ett bra samtal om världens alla problem, sorger och glädjebringare.
Om vänner.
Om familj.
Och om att jag är en bushtönt.
Men det var ju ingen nyhet.
Spelförbud f-u.
Dagens låt:Kall värld - Totalt jävla Mörker
Dagens uppgift: Snacka engelska med diverse engelska människor. Kul.
Fuck you, gymnasieval.
Nu har jag äntligen kommit fram till vad jag vill.
Att jag vill ha flickvän är ingen nyhet och det är inte heller det jag syftar på.
Istället för teater på midgård ska jag sikta in mig på film.
Detta på grund av diverse anledningar, bland annat att min raka motsats och absoluta hatobjekt (inte Voldemort) ska gå teater.
Och det är mer än vad jag skulle orka.
Så film blir mitt mål.
Och när jag tänker på det så skulle jag trivas bättre där.
Igår hände det lite annat också.
Men inget jag någonsin skulle skriva här.
Även fast jag vill.
Dagens låt: Realisation - Wolfbrigade.
Dagens uppgift: Försök att inte göra dumma saker.
Cultivo amargos
Jag är arg.
Och bitter.
Mest bitter.
Om jag hade varit bra på att rita hade jag gjort en djup bild i grått.
Om jag hade varit bra på att skriva hade jag skrivit ännu mer här om allt jag vet och känner.
en jag är intebra på att skriva.
Och om jag hade kunnat hade jag flugit högt uppe i himlen.
Men jag har inga vingar.
På min vänstra hand, ett hjärta i bläck.
I min högra, ett tomrum.
Dagens låt: Sleepwalking - The Spectacle
Dagens uppgift: Träffa någon bra.
Jävla helvetes sjuor.
Igår var... en speciell dag.
Inte mycket till glädje i den.
Inte mycket till innehåll.
Men ändå speciell.
Jag har funderat, och kanske förstått mig själv lite mer.
Antingen det eller så inbillar jag mig på det idiotiska sätt jag brukar göra.
Igår var första gången på mycket länge.
Det var överraskande men ganska trevligt, trots allt.
Dagens låt: Bring the ruckus - Hårda tider.
Dagens uppgift: Spöa Jorunn och sluta lyssna på bajsmusik.
Min tragedi.
Igår fick jag för mig att jag skulle ut och gå.
Jag gick och gick, sen gick jag lite till.
Det var ungefär då jag hittade ett träd.
Det var ett mycket trevligt träd att sitta under, även om det var obekvämt.
Där satt jag länge och väl och såg utsikten.
Det var inget speciellt med den.
Det var en väg...
Men det var någonting med den vägen och allt omkring den som var så fulländat.
En känsla sa till mig "Så ska det se ut", samtidigt som en annan känsla tänkte på hembakta kakor och bröderna Marx.
Ett ögonblick försent insåg jag att jag blev uppäten av ett flertal elaka insekter, så jag gick hem.
Väl hemma såg jag, till min förtjusning, en film av just bröderna Marx.
Beklagligt nog fanns det inga kakor.
Dagens låt: With empty hands - Tragedy.
Dagens uppgift: Lura Herman imorgon.
Tack för senast, din jävel.
Skolfoto imorgon... let's kill them all.
Dagens låt: A song for the dead - Quenns of the stoneage.
Dagens uppgift: Att inte vara så jäevla dryg.
Play it cool, boy.
Skolan ha börjat.
I ren frustration har jag frustrerat andra med en gitarr och en lagom enformig melodi.
Förhoppningsvis kan Lotta hjälpa mig igenom det här.
Jag har pengar igen, vilket jag är mycket tacksam för.
Vad dessa pengar ska användas till är jag osäker på.
Förmodligen bara skit.
Jag börjar fatta vem jag är igen, och vem jag var.
Det är svårt att svälja, men om jag inte gör det kommer jag förbli ett vrak.
Dagens låt: Compliments - Bloc Party.
Dagens uppgift: Spara pengar.
LP-spelare och te.
Nu har det pumpats ut förbannade skåningar och skrikande neocrustare ur högtalarna på min rätt så omoderna steroeo.
Men mode har aldrig varit min grej ändå.
Imorgon börjar skolan, men det är, konstigt nog mitt minsta bekymmer i det jag kallar mitt liv.
Jag trodde att jag skulle stressa ihjäl mig dessa dagar men jag är lugn som en filbunke, om än lite åksjuk efter läsande av nördbok på resan hit.
Min största källa till ångest råkar även vara min största källa till glädje, så vad fan ska man göra?
Jag vet inte hur många gånger otaliga vänner sagt till mig, du måste ta hand om dig själv.
Vilket är självklart, men jag verkar sakna den förmågan.
Istället tar jag hand om andra, dom som behöver det.
Dom som vill bli omhändertagna.
Och i gengäld tar dom hand om mig.
Det är väl inte helt fel?
Dagens låt: Wind in the Wires - Patrick Wolf.
Dagens uppgift: Ta farväl till sommarlovet.
Saeglopur.
Helvete vad jag är slarvig ibland (ArvidSlarvid)
Just nu är jag helt upptagen med att ångesta över skolhelvetet.
Inte så kul faktiskt.
Jag saknar mina bästa Henrik och Herman intill vansinne.
Idioterna har varit borta för länge.
Dagens låt: Saeglopur - Sigur ros.
'
Dagens uppgift: Ta sig hem på vettigt sätt.
Jag skiter väl i det.
Och för er som bara råkar fastne här.
I denna nystartade blogg ska jag försöka skriva så mycket skit som möjligt på kultiverat sätt som möjligt.
Vilket kommer skita sig totalt.
Det blir som det blir.
Ha dtet bra.
