amargos

Rätt ord från Rätt person.
Får mig att känna mig speciell, som om jag är lite mer än alla andra.
Som om Rätt person värderar mig bara lite högra än dom andra.
Jag tycker om att vara med Rätt person. Rätt person får mig att bli glad, att glömma allting annat.

Fel ord från Rätt person.
Det är inte fel, inte på riktigt, inte egentligen.
Men alltid när något sådant tas ifrån en så blir det såhär.
Grått och tomt.
Jag har placerats tillbaka där jag var förut, där jag var nöjd och glad.
Men det känns så mörkt där nu.
Ensamt men samtidigt så trångt.

Jag älskar dig, Rätt person.

Dagens låt: I was a teenage prettyboy - Henry Fiat's open sore

Dagens uppgift: Jag blev informellt inkallad. Spräng flygvapnet.

Jag har gjort många dumma saker, jag har sårat många.
Gör att jag ångrar vad jag gjort mig till en bättre människa?
Nej.
Gör att jag haft anledning och ursäkter för det mig till en bättre människa?
Nej.

Vad man gör definierar en människa i andras ögon men vad man vill definierar vem man verkligen är.
Om jag inte vet vad jag vill, betyder det att jag inte vet vem jag är?
Kommer jag kunna fortsätta att strunt i det?
Jag vet inte.
Det som betyder någonting alls för mig i världen är mina älskade omkring mig, allt annat är överflödigt.
Ingenting som känns bra i hjärtat kan inte vara helt fel, eller hur?

Jag är bara trött.
Väldigt trött.
På allt och det mesta.
Det är inte sommaren jag saknar, sommaren kommer med värme och lov.
Positivt visserligen, men det är ingen garanti för den lycka så många verkar ta för givet.
Nej, jag saknar inte sommaren.
Jag saknar dom jag delade sommaren med.
Och jag saknar att dela med mig av mig själv och mina tankar.
Saknar att kunna fly in i andra världar med dom jag älskar.
Kanske har det blivit lite bättre.
Kanske kommer det bli bra.
Det fixar sig.

Dagens låt: Respect - Final Exit

Dagens uppgift: Slåss.

Allt känns lite tvärtom.
Våren är på väg och vår stad kommer tilll liv igen, våra själar visar sig igen efter en lång och mörk vintertystnad.
Världen vaknar.
Och världen rämnar.
De pelare av självklarhet som alltid funnits har rasat och vittrar sönder för att blanda sig med marken.
Sten och jord är allt som kommer finnas kvar. Tillsammans med minnen.
Men det är få som värderar minnen nuförtiden.
Framtiden är allt för viktig.
Men nej, framtiden är mig ogiltig.

Jag har träffat personer som säger att livet är en dålig film.
Jag håller inte med om det.
Livet är en film, ja, men det är absolut ingen dålig film.
Livet är en film man sett flera gånger.
Man vet vad som kommer att hända, man kan förbereda sig, man kan ta sin ställning och göra sig redo för stöten.
Men man blir alltid lika rädd, man blir alltid lika ledsen, man blir alltid lika överraskad.
Gång på gång på gång.
Det är det som gör det till en bra film.
Vilken sorts film det är återstår att se.

Dagens låt: The Hammer - Motörhead

Dagnes uppgift: Chilla.